EOL kom med två starka lag till 10-mila 2026

Tranås bjöd på fantastiskt sommarväder. Lite väl varmt tyckte nog de flesta som sprang dagsträcka på lördagen, men synd att klaga. Terrängen var varierad och kuperad, med mellan 270 och 480 höjdmeter per bana i herrstafetten, förstås beroende på vägval. Men springer man runt blir det istället längre som bekant.

Ungdomslaget bestod av i tur och ordning 1. Iris Brunkert, 2. Olle Winnerstam, 3. Svante Moberg, 4. Liv Moberg. Iris hade lite förkylningskänningar och hade det tufft fysiskt i sommarvärmen. Men runt kom hon. Därefter var det bättre och bättre placeringar vid samtliga (?) radiokontroller. Stabila insatser sedan av Olle, Svante och Liv i tuff konkurrens - som har 4, 3, 3 respektive 1 år till kvar innan de blir för gamla för ungdomskaveln.

Herrkaveln sedan. 1. Anton Moberg; 2. Thomas Brunkert; 3. Johan Engström; 4, Björn Winnerstam; 5. Björn Löfroth; 6. Herman Svahn; 7. Mathilda Ek; 8. Björn Wistrand; 9. Christopher Andersson (inlånad från Vingåkers OK); 10. Emil Winnerstam.

Placeringsmässigt utmärkte sig främst Anton (första års H18) med en sträckplacering 230 av drygt 300 lag på inledande sträckan om 9,8 km och Emil (sista års H16) med en plats 185 på den avslutande ankarsträckan om knappa 15 km. Mathilda gjorde också en stabil sträcka 7 på morgonkvisten. Och hon ska ha heder för att hon kliver in och stöttar upp herrlaget! Vi fick lite skrämselhicka när hon plötsligt dök upp på upploppet utan att ha förvarnats, men det var fel på radiokontrollsystemet, inte på Mathildas stämplingar! Alla kämpade på utifrån sina förutsättningar helt enkelt och alla kämpade sig runt med rätt stämplingar med.

Långa natten då? Jo undertecknad (som fungerade som huvudsaklig uttagningskommitté med backning av Johan E) ville förstås prova denna klassiska sträcka när vi nu inte hade någon given toppkandidat. Vi hade nog kunnat få Anton, Emil, Björn Wistrand eller Christopher att ta den, men som sagt, kul att prova. Så laddad med en av sönernas bra pannlampor och dubbla batterier och en hel del energi var det dags att sticka ut vid midnatt. Normalt brukar jag rätt omgående släppa klungor och orientera själv vid natt-OL, men tänkte att det är väl inte fel att hänga iaf till ettan så man slipper bomma den i starthetsen. Sedan blev det tvåan, och trean och efter ett tag insåg jag att det kanske är det det här jag ska göra idag. Så det slutade med ren hänglöpning från start till mål, med inslag av orientering när jag hann och orkade med. Men jag kollade iaf varenda kodsiffra själv, noga. I mål på 2h 35 min, 5 min under vad jag uppskattat som en sannolikt orimlig idealtid. Mycket nöjd. Hur eliten gjorde det samma en dryg timme snabbare (och dessutom orienterade samtidigt, även om det lär ha samarbetats där med) det övergår mitt förstånd. Väldigt roligt iaf.

Slutligen: tack till alla medverkande och de som hejat på! Och till klubben som gjort det möjligt för oss att delta samt Sparbanksstiftelsen Rekarne som bidragit till vår satsning på stafettmedverkan och därmed gjort att vi kan styra mer av vår tid och engagemang till annat än att jaga intäkter.